Arkiv

  • Digitala lösningar som engagerar

    Dolt på SHMs webbplats finns något riktigt bra: två bloggar där myndighetens medarbetare delar med sig av erfarenheter från sitt arbete med digital samlingsförvaltning och digital interaktion i museernas utställningar.

    I ett av höstens inlägg, Digitala lösningar som engagerar, redogör Wilhelm Lagercrantz för de interaktiva digitala stationerna i Ekonomiska museets nya basutställning Pengar! Värt ett besök för den som är nyfiken på de praktiska aspekterna av att ta fram nya digitala upplevelser i utställningsrummet.

  • Öppna data bjuder in till samarbete med besökarna

    I detta avsnitt av podden ”Hållbara bibblan” diskuterar Larissa tillsammans med Terese Raymond och Kjell Eriksson hur öppna data och tillgängligt kulturarv går hand i hand. Dessutom berättar Clemens Neudecker om SBB Lab, ett initiativ av statsbiblioteket i Berlin som försöker engagera fler med digitalt och öppet kulturarv.

  • Tillgänglig kunskap som stärker museernas roll i samhället

    Carl Johan Fahlcrantz (1774-1861), Nyköpings slott. Sörmlands museum, Public Domain. 

    I ett samtal med Klas Grinell från Göteborgs museer och konsthall diskuterar Larissa rollen som museer som kunskapsorganisation kan spela i samhället, speciellt med tanke på fysisk och digital förmedling:

    ”Om man på detta sätt inte ser på det digitala som en egen kanal blir det tydligt att museer är kunskapsinstitutioner som kan och bör erbjuda så många olika ingångar som möjligt för publiken och arbeta för att länka samman ett helt ekosystem av kunskap. Museiinnehåll kan förmedlas och uppsökas på en rad olika plattformar. Det innebär i sin tur att olika anställda och enheter har sin roll i att producera kunskapsinnehåll. Det gör kanske museiarbetet mer komplicerat, men det skapar också förutsättningar att uppfylla uppgiften att göra kulturarvet och konsten relevant för människor.”

    Läs mer på Göteborgs konstmuseums webbsida: https://goteborgskonstmuseum.se/forskning/digitala-relationer/tillganglig-kunskap-som-starker-museernas-roll-i-samhallet/

  • Att nå ut med kunskap och kulturarv på nätet — med hjälp av Wikipedia

    Hur kan hembygdsgårdar och kulturföreningar sprida kunskap på Wikipedia?

    Den här artikeln publicerades våren 2022 i Södermanlands Hembygsförbunds tidning, Dymlingen.

    Var hamnar du när du har glömt den där skådespelarens namn som var ju med i filmen som du nyss tittade på, när du letar efter information om när det var att Trettioåriga kriget tog slut eller när du vill snabbt få information om en viss kommun och hur många invånare den har? Många som använder sig vid dessa tillfällen av nätet och online-sökmotorer hamnar på en och samma sida: Wikipedia. För kulturarvsorganisationer blir det en allt viktigare kanal att nå ut med sina resurser och sin kunskap. Ett av många museer som jobbar med Wikipedia som förmedlingskanal är Sörmlands museum.

    Fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap

    Wikipedia är ett online-uppslagsverk som har till grundprincip att alla ska kunna redigera den. Missionen är att alla ska ha fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Encyklopedin grundades år 2001 i USA och medan den fanns till en början bara på engelska har den snabbt spridit sig till i hela världen och finns idag på 314 språk. Svenska Wikipedia skapades den 23 maj 2001 och 20 år senare visas de svenskspråkiga Wikipedia-artiklarna ungefär två miljarder gånger per år.

    Men vem skriver, rättar och uppdaterar egentligen alla dessa artiklar? Det är en gemenskap av volontärer i hela världen som gemensamt bestämmer över reglerna som gäller för artiklarnas kvalité, vilka ämnen och personer som är relevanta i en encyklopedisk kontext och som skyddar artiklar mot till exempel vandalism. Varje sekund bearbetas Wikipedia 1,9 gånger och det finns ungefär 131 000 aktiva användare. Därav redigerar genomsnittligt ungefär 700 användare på svenskspråkiga Wikipedia.

    Alla som har redan någon gång försökt att skriva en text tillsammans med en stor grupp av andra människor vet att det kan uppstå en hel del irritation vid sådana tillfällen. Därför finns det tydliga regler på Wikipedia vilka ämnen och personer som får en egen artikel, hur texterna ska skrivas (till exempel så neutralt som möjligt) och vilka och hur många källor som ska läggas till. Dessa regler förändras med tiden genom demokratiska beslut och diskussioner. Varje artikel har en egen diskussionssida där användarna kan lämna kommentarer eller diskuterar fakta, källor och formuleringar tills man har uppnått ett gemensamt beslut om hur ärendet i frågan ska diskuteras. Ett vanligt exempel är om en person ska verkligen ha en egen biografisk artikel på Wikipedia: Är hen verkligen relevant nog i en encyklopedisk kontext? Då är det bra att få in många olika perspektiv och synpunkter. Men om gemenskapen kommer överens att en artikel i sig är inte relevant nog, saknar externa källor eller inte uppnår Wikipedias kvalitetskrav, då kan artikeln antingen flaggas som bristfällig eller även tas bort.

    Och det är såklart inte alltid att allt innehåll lever upp till dessa krav. Speciellt på de språkversioner som har färre aktiva användare kan språk- och faktafel eller diskriminering inom gemenskapen förekomma. Det är också därför att Wikipedia ibland inte rekommenderas som källa. Samtidigt är nog encyklopedier sällan en källa för sig, utan snarare en början på söket efter ett svar på en (forsknings)fråga.

    Wikipedias relevans för kulturarvsinstitutioner

    Men hur passar kulturarvsorganisationer som museer, hembygdsföreningar, arkiv och bibliotek in i den här bilden av en global online-gemenskap som jobbar på ett gemensamt, delvis ofullkomligt projekt utan slut, en världsomfattande samling av öppen kunskap?

    Wikipedia är bland de 10 mest-besökta webbsidor i världen, med flera miljarder visningar per år.

    I en värld som är baserad på kunskap har kulturarvsinstitutionerna ett ansvar att sprida sin kunskap öppet på nätet — där besökarna oftast befinner sig när de söker efter information.

    I Sörmlands museums fall betyder det till exempel att informationen i Wikipedia-artikeln om Nyköpingshus eller Nyköpings gästabud kommer sannolikt att nå fler människor än innehållet på vår egen webbsida eller i en utställning. Det betyder kanske inte i alla fall att engagemanget med informationen är lika djupt. Men ändå måste vi ha ett intresse av att historien som vi bevarar i och förmedlar med hjälp av våra samlingar representeras korrekt och tillräckligt korrekt i populära och räckviddstarka kanaler.

    Det är ändå inte bara räckvidden som gör arbetet med Wikipedia givande och berikande för kulturarvsinstitutioner. Framförallt kontakten och utbytet med volontärerna som har ett stort intresse av trovärdiga källor och kunskapsresurser kan lyftas i detta sammanhang. Att utveckla artiklar tillsammans med gemenskapen om ämnen som institutionerna själva har en stor kunskapsskatt ger nya perspektiv och säkerställa en faktakommunikation som är anpassad för målgruppen.

    Med Tyra Kleen till Etaples

    “Etaples, Frankrike 1896” av Tyra Kleen, Public Domain Marked (PDM).

    Hur ser det konkret ut att förbättra Wikipedia som kulturarvsorganisation? Ett exempel är Tyra Kleens artiklar på Wikipedia på olika språk. Tyra Kleen (1874–1951) var en svensk konstnär och författare som studerade under många år utomlands. Hennes verk utställdes både i Sverige och Europa samt USA. Idag bevaras hennes konst i många museisamlingar, bland annat på Sörmlands museum. Tyra Kleens artikel som finns på åtta olika språk har hittills aldrig haft en bild på en av hennes målningar. När Sörmlands museum i januari 2022 laddade upp en digitiserad version på Wikimedia Commons (mediedatabasen bakom Wikipedia) av målningen ”Etaples, Frankrike 1896” fick därför Tyra Kleens encyklopediska artikel för första gången en illustrering av hennes verk.

    Dessutom jobbar vi med att lägga till källor och referenser till samlingar för att underlätta det för läsarna att granska innehållet och att ta sig vidare i deras forskning. Genom externa källor kan innehållet på Wikipedia förbättras och den källkritiska läsaren har möjligheten att kolla upp uppgifterna i artikeln.

    Ett annat projekt där Sörmlands museum samarbetar med Biblioteksutveckling Sörmland är vårt arbete med en Wikimedian-in-Residence. Det är ett koncept där en erfaren wikimedian ingår i en organisation under en bestämd period, i detta fall under december 2021 till maj 2022. Wikimedian kallas de volontärer som bidrar med material till och skriver artiklar på till exempel Wikipedia. Sofie Jansson som är nu Sörmlands första Wikimedian-in-Residence har varit aktiv wikimedian under många år och har arrangerat skrivstugor, föreläsningar och läger. Hos oss kommer hon även genomföra utbildningsinsatser, stötta Wikipedia-ambassadörer och ge förslag på hur fria kunskapskällor kan fungera som en del i verksamheternas informationsinfrastruktur.

    Framöver samordnar vi till exempel evenemang för nybörjare på Wikipedia och sprider gärna information om hur man kan ta de första stegen, till exempel i att rätta felaktig information i artiklar som är relaterade till hembygdsrörelsens arbete.

    Hur kan ni ta de första stegen på Wikipedia som hembygdsförening?

    Om ni själva är nyfikna hur ni kan jobba med Wikipedia som möjlighet att nå ut med er kunskap och samlingarna som ni bevarar med er förening, hur kan ni gå tillväga?

    • Gör omvärldsbevakning: Vilka ämnen är viktiga i er verksamhet och hur representeras dem på Wikipedia? Är det en typ av slöjd som finns välrepresenterad i era samlingar, har ni material om en lokal författare eller historiska foton från ert område? Och hur ser artiklarna på Wikipedia om dessa ämnen ut? Finns det gap i innehållet eller saknas det bilder? Kan ni bidra?
    • Besök en wikifika eller en skrivstuga: Regelbundet samordnas träffar, både på plats eller på nätet, där Wikipedianer (alltså volontärerna som skriver och redigerar på Wikipedia) träffas. Tillsammans diskuterar man ämnen kring Wikipedia eller hjälper varandra med frågor om artiklar och redigering. Ibland finns det tematiska huvudteman där alla skriver på artiklar inom samma ämne.
    • Kolla sidan på Wikipedia för nybörjare: Det finns en hel sida med information om hur man kan börja redigera Wikipedia. Där hittar man mycket stöd för hur det går att rätta information, lägga till källor eller bilder eller skriva helt egna artiklar.
    • Låt volontärerna och kollegorna inspirera er! Kolla gärna hur andra kulturarvsinstitutioner jobbar med Wikipedia. En utgångspunkt kan projektsidorna vara som andra institutioner har (till exempel Nordiska museet eller Sätra Brunnsmuseet).
  • Tre sätt som kulturorganisationer påverkas av betänkandet om upphovsrätten

    Panoramafrihet, digital samlingsförvaltning och digitalt tillgängliggörande är tre effekter som nuvarande lagstiftning har på kulturarvsorganisationers verksamhet. Nu tas dessa och andra upp i expertgruppens ”Betänkande av utredningen om upphovsrättens inskränkningar”.

    Larissa sammanfattar för Wikimedia Sverige vad svenska kulturarvsorganisationer nu behöver ha koll på: https://wikimedia.se/2024/05/23/kulturorganisationer-och-betankandet-om-upphovsratten/

  • Lagförslaget om upphovsrätt missar kulturorganisationernas verklighet

    Lagen om upphovsrätt ska uppdateras. Syftet är att ta fram tydligare, mer moderna regler kring inskränkningar i upphovsrätten. Larissa lyfte fram tre viktiga förslag till lagändringar som kan komma att påverka kulturarvsinstituter i en debattartikel i Magasin K i maj 2024.

    Länk: https://magasink.se/2024/05/lagforslaget-om-upphovsratt-missar-kulturorganisationernas-verklighet/

  • Lång väg till ett digitaliserat kulturarv

    Lång väg till ett digitaliserat kulturarv

    Att digitalisera kulturarvet görs knappast i en handvändning. Men var ska vi börja? Och vilka föremål ska prioriteras? Aron gav några förslag i en krönika i Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt i juni 2021.

    Länk: https://www.raa.se/omvarld-och-insikt/lang-vag-till-ett-digitaliserat-kulturarv/

  • Kan museisektorn gå från statistiska mätvärden till meningsfull förändring?

    Kultursektorn är som besatt av kvantitativa mätmetoder. Men vi behöver mer kvalitativ kontext för att ta oss från rena topplistor om digital räckvidd till en omfattande digital transformation. Det skrev Larissa i en debattartikel i Magasin K i januari 2023.

    Länk: https://magasink.se/2023/01/kan-museisektorn-ga-fran-statistiska-matvarden-till-meningsfull-forandring/

  • Wikipedia – en oöverträffad kanal för museets samlingar

    Museer når ut till fler personer genom sina konton på sociala medier än genom sina museibyggnader. Men ännu fler når de om de visar sina samlingar på Wikipedia. Det skrev Aron i en krönika i Omvärld och insikt i maj 2021.

    Länk: https://www.raa.se/omvarld-och-insikt/wikipedia-en-oovertraffad-kanal-for-museets-samlingar/

    Men räcker det med kvantitet? Nej, menade Larissa i Magasin K i januari 2023. Länk: https://magasink.se/2023/01/kan-museisektorn-ga-fran-statistiska-matvarden-till-meningsfull-forandring/

  • Vem gör de bästa digitala utställningarna?

    Se utanför museivärlden när du letar efter goda exempel på digitala utställningar. Det tipsade Aron om i en krönika hos Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt i april 2021, och uppmaningen står sig än idag.

    Länk: https://www.raa.se/omvarld-och-insikt/vem-gor-de-basta-digitala-utstallningarna/